En liten Svea

 
Äntligen har vi en liten tjej bland alla grabbar!
En liten Svea.
Hennes tävlingsnamn är Visans* Skinny Love och är ända från Falun. Hon är 50% Vädurskorsning o 50% Fransk vädur, en tjuvparnings kull som jag fastnade direkt för!
En renrasig Fransk vädur väger ungefär 5-6kg så det ska bli spännande o se hur stor hon kommer bli. Hon blir 3 månader nu på Torsdag, är kanske lite större än vad t.ex. Viljo var vid den åldern men jag tycker ändå inte att hon är extremt stor.
Ska bli så spännande att lära känna henne! Det är de bästa med kaniner, att alla har sin egen lilla pesonlighet o lägger man ner mycket tid på dom så blir dom ens bästa vänner, precis som en hund eller vilket annat djur som helst kan bli.

Liten har blivit stor!

 
 
 
Jämför de här bilderna med bilden nedanför. När vi hämtade honom rymdes han att sitta i mina händer.
Stor skillnad!
 

Lillplutten börjar tävla nästa år

 
 
Tränade lillplutten i hoppning igår. Gick jätte bra!
Höjer hindrena sakta men säkert för att han ska bli van med höjden som är i miniklass/lättklass, 20-30cm. Om allt går som det är tänkt ska han börja tävla i början på nästa år. Ska bli spännande att se hur det går, vad han tycker om det. Måste däremot skaffa ett hårband till hans lugg först så att han ser hindrena. Igår sprang han in i vissa hinder, haha stackarn.
Nog är det lite jobb med att ha en långhårig kanin, men det är så värt det! Älskar den här rasen! Personligheten är ju såklart olika från kanin till kanin även fast man har samma ras, men efter dvärgvädur/vädurskorsning så har det här verkligen blivit min favorit ras. Kanske lilla Gimli blir pappa någon gång så man får en liten minikopia av han, hade inte varit helt fel.
 

En lugn långhelg

 
 
 
Den här helgen blev en lugn långhelg. Jag var klar med allt plugg på matematikkursen i torsdags så jag unnade mig faktiskt en helt ledig fredag. Imorgon kör praktiken igång och då kommer det bli ganska intensivt så det kändes faktiskt skönt att bara få vara den här helgen.
Så vad har jag pysslat med då, ja det finns ju faktiskt alltid saker att göra hemma, speciellt när man bor i hus. Jag har fått nå fnatt att det ska rensas här hemma så det har jag hållt på med i helgen. Har än så länge en överfull ikeapåse med saker o ting som ska lämnas till röda korset, men än är jag inte klar.
Har även pysslat om kaninerna. Städat burarna, motionerat dom, borstat hårbollen o även hopptränat med båda. Så skönt att vara ute o pyssla med dom utan att ha bråttom att göra något annat.
Igår kväll blev det bastu med karln o sedan en bra film, Gone girl. Somnade först vid 3 inatt men ändå vaknade jag 9.30. Älskar att man vred tillbaka klockan inatt, annars hade man vaknat först 10.30 o jag får alltid lite panik när jag vaknar efter kl 10, då känns det som att hela dagen har försvunnit.
Nu ska jag njuta av sista dagen på den här helgen!
 

Gimli bland höstlöven

 
Lillplutten växer så att det knakar!
När han kom hem till oss var han så liten så jag tänkte att han inte kommer att bli så stor när han växt färdigt. Men nu är han bara just över 3 månader och har vuxit hur mycket som helst sen vi fick hem honom.
Sen det där med att ha en långhårig kanin... Jätte roligt att testa ha en ny ras som man aldrig har haft, men en långhårig kanin som skuttar runt bland de blöta löven var inte jätte roligt efteråt haha. Därför hoppas jag faktiskt att snön som föll igår nu är här för att stanna. Än så länge är den kvar. Mycket lättare för mig att borsta bort snö från Gimlis päls istället för en massa löv.
Testade faktiskt att hoppa med Gimli igår för första gången. Gick super bra, över förväntan! Nu är han ju inte avlad för hoppning, men jag anser att kaninerna mår bättre av att få hoppa då både kondition, muskler och psyket stärks på dem, så varför inte. Sen tycker jag att det är lite extra kul att utmana mig själv att försöka lära en kanin hoppa utan att den är avlad för det. Jag har lärt mig en hel del sedan jag har börjat tävla med Nelson, så det blir roligt att se hur långt Gimli kan komma.

Det senaste tillskottet i familjen, lilla Gimli!

 
Imorgon är det redan 2 veckor sedan den här lilla pälsbollen flyttade hem till oss. En liten Gimli! 
Sambon såg annonsen om han o hans kullsyskon o när jag såg han smälte jag, jag var bara tvungen att köpa han!
O vad han har växt på den korta tiden, tänkte på det när jag myste med kaninerna imorse när dem fick frukost.
Tingade han när han var 4 veckor o trodde faktiskt inte att han skulle få så mycket päls som han har haha. Nästa så att man borde sätta upp "luggen" i en snodd så att han ser något.
Han är av rasen Teddylöwen, en blandning mellan Teddydvärgvädur och Lejonhuvad kanin. Teddy är en väldigt lugn ras, men med lite lejonhuvad i sig så är han förhoppningsvis lite spralligare. En perfekt kanin för pojkarna att pyssla om. Han behöver ju mer pälsvård än en korthårig kanin, så det är tur att pojkarna vill hjälpa till att sköta hans päls.
Han är ju inte en avlad hoppkanin som Nelson är, men tanken är att jag ska börja hoppa med han. Det kommer kanske vara en större utmaning att lära han det än vad det var för Nelson, men det känns faktiskt spännande!

Liten har blivit stor!

 
 
Idag är det ingen vanlig dag för idag är det Nelsons första födelsedag!
Tiden går så fort, i Augusti har han redan bott hos oss i 1 år.
Som ett plus nu när han är 1 år är att vi får börja tävla i höjd- o länghopp, så debuten i längdhopp blir nu i Juni. Ingen aning om hur det kommer gå, spelar ingen roll heller. Men jag har märkt redan tidigare att han hoppar längdhinder lite bättre än höjd så vi får väl se hur det går.
Älskade lilla pälsboll!

Tilly 10år!

Igår fyllde vår älskade gammel gubbe hela 10år!
Det är alltså 10år sedan som Labolina födde 5 friska o välmående ungar.
Tilly har alltid haft mycket energi o det har han än idag även fast åldern har satt sina spår. När han var 3-4 veckor o han o hans syskon hade börjar skutta runt i buren hoppade han efter väggarna o fick glädjerus som jag aldrig sett tidigare. Vår lilla fotboll!
När han sedan blev tonåring bet han lillsyrran så hårt i handen så att hon fick åka in till vårdcentralen o få en stelkrampsspruta. Många tappade nog tilliten till han just då men jag förstod att det inte var illa menat. Jag har alltid litat på han, o även fast han har ett livligt temperament har vi ett band som ingen annan skulle kunna få.
Vi har haft många fighter, speciellt vid kloklippning. Det spelar ingen roll hur många gånger jag klippt klorna på han, han har aldrig tyckt om det. På 10år har han inte lärt sig att om han sitter still går det jätte fort. Nej istället ser man hans sura blick o så börjar han gnaga på kläderna o gräva i famnen, haha lillgubben.
Du är speciell lilla Tilly pojken!

En 4e placering för min älskade lillskit!

För just över en vecka sedan var det dags för Nelsons andra hopptävling. Det blev ett långt uppehåll mellan December och April, men nu har jag ju körkortet i handen o då är det mycket enklare att ta sig iväg på tävlingar.
Jag hade inte så jätte stora förväntningar på att det skulle gå super bra på tävlingen. Nelson har blivit könsmogen o på våren får kaninerna oftast vårkänslor så han vill bara springa runt mina ben hela tiden. När vi tränat hemma på gården har han knappt velat springa framåt. Han har hoppat ett hinder o sen börjat snurra runt för att försöka springa efter mig hela tiden. Fick sen lite tips från en i klubben på hur jag kunde göra o det funkade faktiskt mycket bättre då. När vi åkte iväg på tävlingen så tänkte jag att det får gå som det går o jag tog det mer som en träning igen för oss båda.
Tävlingen var inomhus även den här gången o sist var Nelson väääldigt förtjust i lukten av andra kaniner på mattan. Konstigt nog var han inte alls lika intresserad av det som förra gången, blev lite förvånad med tanke på att det säkert fanns nån brunstig hona där.
Vi tävlade i Lätt Rak Ny klassen och han gick vidare till final och fick en 4e placering!! Det gick över förväntan o han är så duktig! Han har nog aldrig hoppat så bra som han gjorde på den här tävlingen o nu fick jag se att han faktiskt kan hoppa högre hinder än vad han vill hoppa hemma.
Nu siktar vi in oss på utesäsongen!
 

Nelson utvecklas i hoppningen

 
 
För mig o Nelson går hoppträning framåt. Har nästan bara hoppat 20 cm med han då han hade en period då han bara ville putta ner bommarna direkt det var lite högre. Jag tolkade det som att han helt enkelt inte ville hoppa högre så vi har kört med 20 cm ganska länge så att han inte ska ledsna på hoppningen.
Förra veckan när han var ute o skutta på gården så såg jag att han hade riktigt mycket energi i sin lilla kropp. Jag la fram bla det här hindret på 20cm som (2 bommar) o han hoppade över det utan problem. Det kändes som rätt tillfälle att testa 30cm (3 bommar) så vi körde på det. Jo men jäklar, han flög över som om han har gjort det tusen gånger tidigare! Super duktig liten kille jag har. Nu ska vi bara fortsätta på att träna i olika miljöer så är han nog redo att tävla i lättklass där hinderna är max 30 cm höga.

Kvalitetstid med lillkatten

 
 
 
 
 
 
 
Det är sportlovsvecka för lillsyrran o den spenderar hon hos mor o far. Därför får min lilla piga som annars bor med henne vara hos oss den här veckan. Som tur är har vi tre våningar i huset, så hon får en egen då karln min är allergisk. Men som jag önskar att hon kunde bo med oss på heltid! Hon är ju min lilla bebis.
Passade på att ta ut henne på gården i sele o koppel igår då det var plusgrader. Hon har aldrig varit ute i snö tidigare så hon var lite skeptisk. Att vara utomhus har aldrig varit hennes grej då hon är väldigt lättskrämd. Tror något hände henne då dom dumma människorna lämnade henne ensam ute när hon var liten. Hemskt, gör så ont i hjärtat när man tänker på att man kan göra så mot världens finaste o keligaste katt!
Däremot så tar hennes nyfikenhet över så även fast hon är lite rädd för att vara ute så är det ju så spännande att hon bara måste gå runt o kika lite. Så länge hon har en trygghet när hon är ute så ser man att hon njuter.
Lillgumman, älskar att få spendera kvalitetstid med henne!

Nelsons första hopptävling

 
Några dagar innan jul var det äntligen dags för Nelsons första hopptävling. Vi åkte till grannstaden kvällen innan o invaderade syrrans mysiga lilla lägenhet.
Syrran följde med på tävlingen dagen efter som sällskap, hjälpreda o hejarklack. Jag tog denna tävling mer som en träning för både mig o Nelson. Allting var nytt för oss båda, speciellt för Nelson med massa människor, lukter från andra kaniner, ljud o att skutta på en matta inomhus. Meeen shit så duktig han var! Visst var det en kamp att få han att gå framåt i banan i första klassen vi tävla i (krok). Han sniffade sig igenom hela den banan haha. Men när det var dags att hoppa den andra klassen (rak) så släppte det en aning och det gick mycket bättre! Det gick så bra så att han vann den klassen!
Oj oj så stolt jag är över han. Tänk att på mindre än ett dygn hade han åkt buss för första gången o besökt nya platser o ändå tog han allting så bra. Jag hade förväntat mig en vettskrämd kanin som inte ville göra något, men jäklar så nyfiken han är. Bra psyke på den kaninen må jag säga.
Jag lär mig så mycket av att se hur erfarna förare gör med sina kaniner, så nu ska jag o Nelson träna o mysa fram tills nästa tävling.
 
 

Svante njuter av snön

 
Hoppas snön är här för att stanna! Inge mer regn o rusk tack.
Svante är lika glad som jag att det äntligen har kommit lite mer snö. Han skuttar, rullar runt o verkar njuta för fullt av det vita kalla. Hans första vinter utomhus o han är som en helt annan kanin. Han har blivit så tuff o framåt. Är han ute i sele o koppel så springer han efter mig som en liten hund. Det är just det jag älskar med kaniner, alla har sina egna personligheter. Litar man på dem så litar dem på en.
 

Min älskade lilla tok!

 
Har tränat denna lilla energiknippe i hoppning idag. Oj så duktig han är!
Har aldrig haft en kanin som hoppat så fint över hinderna som han gör, märks att han är en avlad hoppkanin. Nu har vi bara tränat här hemma på gården, men förhoppningsvis kommer vi snart igång med att fara på tävlingar så att han vänjer sig att hoppa i olika miljöer.

Kaninbur - check!

 
Som jag har slitit med att få buren till kaninerna klar innan det blir alldeles för kallt o för några dagar sedan blev den äntligen så pass klar så att hårbollarna kunde flytta in. Oj så dom verkar trivas i den! Jag blev då supernöjd och nu är det bara några ytliga småfix kvar.

Min lilla prinsessa

 
 
Lillsyrran for hem till byn ihelg så jag åkte till grannstaden för att mysa med min lilla prinsessa.
Köpte en ny matskål till henne för aktivering och även så att hon inte ska sluka upp maten på 5 sekunder. Funkar riktigt bra faktiskt! Tog 30min för henne att äta upp maten.
Mira är inte en vanlig katt när det kommer till kattsaker, hon är en riktig myskatt o är svår att få aktiv så jag är glad att denna matskål funkade för henne.

Hälsat på hos kossorna

 
I lördags for vi på öppet hus hos kossorna på andra sidan älven. Det uppskattades väldigt mycket av pojkarna o lillpojken ville inte åka därifrån även fast han tyckte att kossorna snora o dräggla mycket. Vi handlade även grönsaker o köttfärs i deras gårdsbutik, lyx med närproducerat!
 
Det är så stor skillnad på att bo i hus och att bo i en lägenhet mitt i stan. Vi behöver inte alltid planera in saker att göra på helgerna längre utan det räcker med att gå utanför dörren så har man saker att göra. Vi är mycket mer ute nu än vad vi var när vi bodde i lägenhet o alla vi mår mycket bättre av det. Pojkarna bråkar mindre o man känner sig inte alls lika instängd. Nu börjar även huset likna ett riktigt hem o det gör inte saken sämre.

Bygga kaninburar

 
Nelson växer så det knakar!
Jag känner på mig att han kommer bli en av dem större kaninerna jag någonsin haft, spännande!
 
Förra veckan skissade jag upp ritningar på hur jag vill ha kaninernas träburar. Virket kom igår så nu är det dags att ta fram min händiga sida och börja bygga. Ska bli riktigt roligt, länge sedan jag snickra ihop något. Får hoppas att vädret klarnar upp så att jag kan börja med projektet idag. Slutresultatet kommer säkert dyka upp här när det är klart.

Kings O´Neal "Nelson"

 
I söndags hämtade vi hem denna lilla bebis, som jag har längtat!
 

Finaste Svante Fingervante

 

Tidigare inlägg
RSS 2.0