Det är sportlovsvecka för lillsyrran o den spenderar hon hos mor o far. Därför får min lilla piga som annars bor med henne vara hos oss den här veckan. Som tur är har vi tre våningar i huset, så hon får en egen då karln min är allergisk. Men som jag önskar att hon kunde bo med oss på heltid! Hon är ju min lilla bebis.

Passade på att ta ut henne på gården i sele o koppel igår då det var plusgrader. Hon har aldrig varit ute i snö tidigare så hon var lite skeptisk. Att vara utomhus har aldrig varit hennes grej då hon är väldigt lättskrämd. Tror något hände henne då dom dumma människorna lämnade henne ensam ute när hon var liten. Hemskt, gör så ont i hjärtat när man tänker på att man kan göra så mot världens finaste o keligaste katt!

Däremot så tar hennes nyfikenhet över så även fast hon är lite rädd för att vara ute så är det ju så spännande att hon bara måste gå runt o kika lite. Så länge hon har en trygghet när hon är ute så ser man att hon njuter.