En gång i tiden var vi dom 3 Musketörerna, vi gjorde allting tillsammans och visste allt om varandra. Nu vet jag knappt längre vad som händer i era liv. Det känns så hemskt att jag säga att jag förlorat er, för jag vill inte att det ska vara så, jag vill att det ska vara vi 3 igen. Men allting e annorlunda nu, vi alla har olika liv och jag kan int ta del av era liv på samma sätt längre. Men jag saknar er så sjukt mkt! Att mista två vänner som betyder så sjukt mkt för en e d värsta som finns...men jag vet int hur jag ska göra för att få tillbaka er... Jag klarar int av att vara utan er. Jag försöker verkligen finnas för er även fast jag e 40 mil ifrån. Men det e svårt, för genom telefon e det annorlunda. Jag hoppas vi hittar tillbaka till varandra ngn dag, för ingen kan ersätta er.
Jag saknar er tjejer!